Den största delen av mitt liv har jag levt i en fantasivärld – eller egentligen i flera fantastiska världar – inne i mitt huvud. Det har inte handlat om att världen utanför varit tråkig eller ostimulerande, utan snarare om att de inre världarna har krävt betydligt mer uppmärksamhet. Och i konkurrens om uppmärksamhet har den yttre världen ofta förlorat.
Fantasi har fått en negativ klang i vissa sammanhang. Det framställs som ett naivt drömmande eller att det handlar om trollkarlar, prinsessor och drakdödare. Fantasi handlar lika mycket om att föreställa sig vad som kommer att hända som konsekvens av en handling eller att betrakta en situation utifrån ett annat perspektiv. Fantasi är en tillgång för den som vill vara kreativ och nytänkande.
Att kunna föreställa sig händelser eller miljöer som aldrig har upplevts eller fysiskt besökts är ett fenomen som jag misstänker bara den mänskliga hjärnan är kapabel till. I en värld där fler planerar för sin framtid i sällskap, och med stöd av artificiell intelligens ser jag dessutom att det mänskliga intellektets förmåga att fantisera kommer bli en än mer värdefull framtida resurs.
Verklighetsflykten ökar i takt med teknologins utveckling och spridning. Vi började med att skapa bilder, blev skickliga på att berätta och skriva, skrev musik och film och idag flyr vi in i spelens värld. Trots att mediet förändrats är det fortfarande någon skapares fantasi som ligger till grund för våra upplevelser som betraktare. Snart kommer vi att bära masker som öppnar dörrar till virtuella verkligheter. Inom transhumanismen förväntar man sig att vi emigrerar in i teknologin inom tjugo år genom att överge våra biologiska kroppar. Förutsägelser byggda på erfarenhet men som kittlar fantasin och ökar behovet av fler utvecklare av fantastiska upplevelser för oss att utforska.
Författare som berättar historier om avlägsna påhittade världar och om samhällen vi aldrig upplevt kallar det för Fantastik. Beskrivande, hoppfullt och inspirerande för den nyfikne. Trivialt och ansvarslös tidsflykt för den rationelle. Den senare skulle säkert må bra av lite fantastik, precis som den verklighetsflyende skulle behöva en portion samtidsberättelser. Det är variationen och de nya intrycken som utvecklar fantasin.
Bag of many things 